Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2008

tomtenHemma efter en långpromenad med Eloi längs slingrande vägar i Faledreven. Och vem möter jag där om inte tomten på väg till en önskelistesignering.

Annonser

Read Full Post »

samantha-leidesdorff-vignir-jonassonHur gick det på Globen igår då? Jag var inte där men nyfiken så jag kollade in Stockholm Horse Show resultatservice och såg att vinsten (och 10 000 kronor) gick till Vignir Jónasson på Berserkur frá Stykkishólmi som samlade 78,85 poäng. Berserkur är en otroligt uttrycksfull häst och jag kan tänka mig att han gör sig väl på Globenarenan. Tvåa kom norskan Camilla Mood-Havig på sin egen uppfödning Leira frå Lian som fick 71,25 poäng. Leira är dessutom efter norskfödda föräldrar från samma gård, Tigull frå Lian och Fegurd frå Lian. Tredje plats en svensk norrman på en norsk svenskfödd häst 🙂 Erik Andersen på Framtid från Götarsvik. Roligt att två fina ston slår sig fram bland hingstarna. Fyra amerikanen Will Covert på lånade Silfurtoppur frá Laekjarmóti och femma Johan Häggberg på Birkir från Skáneyland.

Read Full Post »

marit-og-gunnar-island1

Gunnar och Marit Jonsson, Hilleröd i Danmark. Maken till entusiaster får man leta efter. Och i dagarna fick de välförtjänt pris av FEIF för sitt 50-åriga engagemang för islandshästens bästa. Paret var med och startade FEIF, världsorganisationen för islandshästvänner, och Marit har varit FEIF-president i många år. De arbetar än idag ideellt för Danska Islandshästföreningen. Hemma hos Gunnar och Marit är det alltid ”tomtens julverkstad”, något skriv- och fotoprojekt pågår vid datorn. Gunnar är redaktör för ett lokalt islandshästblad och båda två skriver fortfarande regelbundet i tidningen TÖLT.

Det var genom TÖLT jag fick kontakt med Gunnar och Marit i början av 80-talet. På den tiden var enda chansen att läsa något om islandshästar den danska medlemstidningen TÖLT. Jag minns att jag satt på rasterna i det travstall där jag ”jobbade” och läste ivrigt på danska. Bra språkträning för övrigt! De sista uppslagen fick norska och svenska islandshästföreningarna lov att ha för sin information till medlemmarna. Man slukade varje ord 🙂 När jag blev aktiv i SIF´s styrelse från 1982 så arbetade jag en del med svenska materialet. Jag minns att jag blev skickad av SIF ner till ett redaktionsmöte hos Marit och Gunnar på Stenholt som var en central punkt i den nordiska islandshästvärlden. Jag minns ännu känslan av att vara utomlands och hur ”högt i tak” det var. Väggar klädda med böcker, ja böcker låg överallt, en flygel mitt i vardagsrummet (Gunnar är aktiv jazzmusiker), hela fönsterväggar ut mot hästhagar och trädgård, sparsmakad dansk design (Marit var inredningsarkitekt), god mat, massa folk som kom och gick, rödvin på bordet. Och så samtal om Island (Gunnar är islänning) och islandshästar. Men SIF växte till sig och 1986 kom det första numret ut av vår egen medlemstidning Islandshästen, först i A5-format, från 1990 i A4-storlek med färgomslag.

I veckan fick jag med posten en ny bok som Marit skrivit, Islands symfoni. Vilken i ordningen vet jag inte, det är otroligt. Jag lade fram de böcker jag har av Marit på köksbordet och plåtade dem!

bys-studiebesok-081

Det har blivit flera resor till Stenholt genom åren, nu senast i samband med att Sverige hade VM 2005. Marit vände sig till tävlingsledaren Lasse Eklund med förslaget om en konstutsällning på VM utan landsgränser. Men Marit tyckte att någon från Sverige borde hålla i trådarna och jag blev tillfrågad av VM-gruppen. Och det var en glädje att få göra den resan. Arts n´Culture. Konst, litteratur, musik, film, historia, konsthantverk, barnens hörna – allt under tak (tack och lov) på VM och med islandshästen som gemensam nämnare. Ett danskt arbetsgäng i form av Marit, hennes tre döttrar och TÖLT-redaktören Kari Bakholm, jag med ett gäng av goda vänner lokalt och textilkonstnären/scenografen tillika Ridsportskribenten Kerstin Rudnick, ställde upp och drev det hela i land. Vad mycket roligt man har fått vara med om och vilka intressanta människor man lärt känna genom hästarna!

p1010026p1010009

Jón Leifssons keramik gick som smör i solen på VM.

Lena Möller med sina skolgårdshästar i betong.

 p10100161

Kerstin Söderholm (tidigare Rudnick) hade gjort en fantastisk ”karta” över FEIF´s medlemsländer i textil som idag finns på Hólar för allas beskådande. Här är det Göran Hartman som leker loss i rytmer med alla barn som gillade hans ”lattjolajbanlåda” med olika instrument.

Read Full Post »

I onsdags kväll var jag i Skövde, på en träff ordnad av Gothia Science Park. GSP är till för att hjälpa tillväxtföretag, de är en sk inkubator (företagskuvös). De har också en särskild satsning på att få tjejer att tänka i företagarbanor, i projektet Vågar du. Kvällens evenemang var ett sådant. Fullt med tjejer med intresse och ambitioner. En busslast unga kvinnor gick från SLU i Skara och några från ”mina” klasser på BYS var med. Vi trodde vi skulle få höra Atle Johansen, Dr Love, men det visade sig att han drabbats av magsjuka. In hoppade på kort varsel Alice Bah-Kuhnke och det kunde inte vara mer lyckat. Själv är jag en typisk ”brödföretagare”. Försörjer mig själv, sköter mina egna sociala avgifter och försäkringar, köper varor och tjänster av massa andra företagare så att de också försörjer sig själva och andra. Jag ska återkomma i ett annat inlägg om stöd till nyföretagare och till vad GSP berättade om hur deras inkubator fungerar. Men som en hint kan jag säga att jag upplever ett orättvist fördelande av stöd till människor som vill starta eget. 

När Alice tog ordet blev vi direkt jordförankrade. Hon inledde med att berätta att hon idag arbetar med en tankesmedja. Den heter Sektor 3 och handlar om det civila samhället. Bakom står ett antal olika organisationer som Ersta Diakoni, Rädda Barnen, Svenska Scoutrådet, IOGT-NTO, Sveriges muslimska råd. Den civila sektorn sysselsätter 200 000 människor och omsätter ca 145 miljarder kronor per år. Hur ska vi behålla vår välfärd? Hur ska vi ta hand om vår allt mer åldrande befolkning? Hur ska Sverige ta till sig den kraft som finns i det civila samhället?  Verka här och nu. Down to earth. 

Alice delade med sig av ting som sedan barnsben gjort henne till den hon är just nu, hur hon tänker, vad det gett henne för jobbmöjligheter. Och hon pushade alla: sluta aldrig vara nybörjare och nyfikna på det ni aldrig gjort. Ge er på nya saker, man blir inte bra på allt men en dag klarnar det vad man faktiskt är bra på. För alla kan nånting – det gäller bara att hitta sin styrka. Det kan låta klyschigt men det är det inte, det vet jag också efter att ha jobbat på särskola. Alla kan nåt om man ger sig fan på att hitta det. Alice berättade att arbetet i hemtjänsten är ett av de jobb som lärt henne mest om respekt för människan, för det egna livsutrymmet. När hon blev chef över ett antal dubbelt så gamla chefer/män på Skandia i det sociala projektet Idéer för livet förbjöd hon skitprat om andra. Rabalder först förstås men faktiskt, det skedde en förändring. Skitprat förgör, drömmar frigör. ”If you can dream it, you can do it”. Och det ligger något i detta att få sin hjärna att tänka i goda banor. Hjärtat gör det gärna, men hjärnan…

bys-studiebesok-08-005Det fick mig att tänka på förra måndagen när klassen träffade Charlotta Fritsch.  Charlotta jobbar som varumärkesstrateg och projektledare på en reklambyrå. I klassrummet fick alla göra sin egen ”drömtavla” över sin framtid, sk ”moodboards”. Alla klippte och klistrade vilt och nånstans mitt i detta växte också fram ord som kärnvärden. Vad är kärnan i mig, kärnan i det jag vill göra i mitt företag?

Jag har en fantastiskt rolig uppgift i att vara ”bollplank” för tjejer som funderar på att starta hästföretag. Men balansen är hårfin. Att vara peppande och stödjande, att inte döda idéer med praktiska invändningar. Och samtidigt inte lura någon genom alltför stor blåögdhet. Eller kan man vara för blåögd? 

– Satsa högt men ha en plan B och plan C och plan D, dundrade Alice. Jag har alltid haft listor från 1-10 om vad jag vill jobba med, vad jag vill göra men man måste vara beredd på att det kanske inte funkar, ha ett alternativ på lut. Och i värsta fall kan man flytta hem till sina föräldrar, ta barnen under armen, tak över huvudet och kanske lite mat. En 1till10-lista för en anställd person, det låter som ”många ägg i korgen” för en småföretagare. Ett väldigt vanligt överlevnadssätt om man inte har en heltrygg affärsidé med en inkomstkälla som garanterar säkra intäkter året runt. Alice avslutade med att citera författarinnan Maya Angelou, ”människor kommer inte att komma ihåg vad du sagt och gjort. Det folk kommer att minnas är hur du fick människor att känna sig”. Alice fick i alla fall mig att känna mig stark, stolt och duglig. Och även om jag inte riktigt trivs framför kameran så hamnade jag ändå där. Kul! Tack för en inspirerande kväll. Ska kolla in Sektor 3 lite mer.

alice-bah1

Read Full Post »

Snö och sol. Rimfrost i pälsen på hingstarna. Längst in på huden är de snustorra, flera centimeter längre ut, längst ut på pälsstrået har fukt blivit rimfrost i den kyliga luften. Så vackert. Extravärmen som alstras i hästarna när de äter grovfoder förångas upp i morgonljuset.

vinterflock-nov-08-013

 

 

vinterflock-nov-08-016Om hästar och vintervärme. Många oroar sig för att hästen fryser på vintern men min erfarenhet är att de gör det sällan (de islandshästar jag har erfarenhet av). De gånger jag sett hästar frysa ordentligt har varit på vår eller höst, när det regnat och blåst och hästen ännu inte satt vinterpäls eller just fällt. Ge mer foder eller täcka hästen så får den värmen åter. Är det ett bestående problem att hästen fryser?Kontrollera hull och justera foderstaten, får den nog mycket grovfoder? Se över om hästen har platser utomhus där den kan ta skydd mot kyla och regn. Passar hästen att gå i lösdrift eller blir den stressad och tappar mycket energi, är den låg i rang och gruppen svår att dela upp på ett vis som kan passa bättre för de ranglåga individerna? Att ha lösdrift är att träna sig i sitt hästöga och lösa problem. 

Fakta: Hästen är betydligt mer klimattålig än människan av flera skäl. Den har en förmåga att skapa värmebalans, jämnvarm kroppstemperatur i förhållande till sin omgivning, som är väldigt bra fast det kan handla om stora temperaturskillnader. Om den inte kunde det hade hästen aldrig överlevt under hundratusentals år på de stora grässlätterna utan skydd för väder och vind. För att skapa värmebalans måste hästen kunna alstra och göra sig av med värme och det kan den göra på många sätt. Värme skapas genom ämnesomsättning (när hästen äter) och den ”lagras” i form av hull, underhudsfett. Fett värmeisolerar tre gånger bättre än annan kroppsvävnad. Hästar kan också öka värmen genom muskelaktivitet (den ”darrar” i musklerna) men i längden kostar det energi. Värme som är bunden i fukt avgår från hästen genom hudens svett, ånga och andning. Torr värme försvinner genom strålning (kroppen strålar ut värme mot en kall omgivning men kan också ta emot värme till exempel av sol), strömning (luftens rörelser runt kroppen tar värme) och ledning (värme leds ut när hästen står eller ligger på marken).

 

Hästen har ännu fler redskap att reglera sin värmebalans med. De sätter och släpper vinterpäls, detta styrs av dagsljuset. Oförädlade raser har mycket täckhår, tät päls närmast huden, ibland nästen lite ullig, tjock man och svans skyddar. Hästen kan också resa eller lägga pälsstråna. Med resta strån får pälsen bättre isolation mot kyla. Till viss del har pälsen en vattenavstötande förmåga. Snö kan till och med ligga som ett extra isolerande lager ovanpå en redan välisolerad hästpäls. Hästar kan ändra sitt beteende efter temperatur. Vid kyla vänder hästarna bakdelen mot kalla vindar och skyddar därmed resten av kroppen, de kan ställa sig sida vid sida för att utstråla värme mot varandra. Vid varmt väder söker de upp blåsiga och skuggiga platser för att kyla av sig. Hästar kan öka och minska blodcirkulationen i ytliga blodkärl för att variera hur mycket värme som avges. Att svettas är ett effektivt sätt att snabbt få bort överflödig värme som hästen inte behöver. Slutligen kan hästen acklimatisera sig till att skapa mer eller mindre värme genom sin ämnesomsättning, en anpassning till kall väderlek tar 2-3 veckor.

 

 

Hästar är stora djur och stora djur tål kyla bättre än små djur. Det beror främst på två anledningar. 1. ett stort djur måste äta mycket för att uppfylla sitt näringsbehov för att de väger mycket, kroppsvärme skapas då genom ämnesomsättningen. 2. Fast att de är stora har de liten kroppsyta per kilo kroppsvikt. Från en liten yta försvinner inte lika mycket av den torra värmen. En vuxen häst har cirka 100 cm2 kroppsyta per kilo kroppsvikt medan människan har runt 250 cm2 per kilo. Tack vare att en så pass liten yta exponeras för omgivningen blir hästen förhållandevis okänslig för värme och kyla utifrån.

 

(ur boken Islandshästar – skötsel, hälsa, gångarter av Åse Ericson, Rebecka Frey och Lena Lennartsson)

Read Full Post »

bys-studiebesok-08-008I proudly present: Skara Film Festival 🙂 För sjunde året är det filmfestival i lilla Skara. Hundra personer per film kommer i snitt till Grand för att se sisådär 25 filmer mitt i november. Jag är med och jobbar ideellt som funktionär i vår förening Skara Bio Kontrast, lite mindre i år än jag brukar för jag har lite tidsbrist. Det är alltid lika go känsla. Den trånga foajén, stimmande människor, en kö av oroliga som ska lösa ut sina förbeställa biljetter i tid och inte räknat med att det ska vara kö… Kaffe och hembakt fika, ofta är det levande musik trots att foajén känns för liten som den är men det gör inget, det är så rätt med musik och mingel! Invigningsfilmen i år var Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Vilken underbar film och vilka makalösa bilder att låta ögonen vila i. Ojojoj, länge sedan jag kände mig så lyft av en film trots att filmen långt ifrån bara visar livets goda sidor. Se den. Helst på bio. Jag har inte sett någon av Jan Troells filmer förut.  Härligt – nu har jag att ta igen. På måndag kan man se tre kortfilmer av Jan. Får se om jag hinner.

En fin detalj. Jag är lite förtjusad av Emil Jensen, en ung man (tror jag, han är lite tidlös sådär) som är poet, spoken wordartist, musiker, poetryslamtyp. Jag gillar hans sätt. På en av de plattor jag har berättar han om att han blivit uppringd av sin favoritregissör Jan Troell som bad Emil vara med i hans nya film. – Men jag är ingen skådespelare, det vet du väl, vad är det för roll, frågar Emil. – Du ska egentligen bara spela dig själv, du ska vara en naiv idealist som dör på slutet, sade Jan. Och det gjorde han bra i filmen. Få se om vi kanske ser Emil med band när jag förhoppningsvis firar lucia i Visby? Har lyssnat på honom en gång i en så gott som folktom aula i Falköping. Synd och skam.

bys-studiebesok-08-010bys-studiebesok-08-011

Read Full Post »

bys-studiebesok-08-014Intensiva veckor nu – med BYS och affärsplanskurs som tar mycket tid. Mitt i allt ska hästar skötas om och denna veckan har det också hänt saker utöver det vardagliga. Förutom att plattan till en ökning av gödselplattan blivit gjuten så har det varit tänder och hovar på tapeten. Veterinären med specialkunskaper i hästtandvård, Ylva Rubin, har varit här och tittat över 12 hästars tänder. Ylva är mycket kunnig i sitt område, hon har fortbildat sig hos Torbjörn Lundström och har nu nära samarbete med honom. På Ylvas och Torbjörns hemsida kan man få svar på vanliga frågor och läsa fakta om tänder och betsling. Dessutom är Ylva aktiv ryttare som tränar dressyr för B-tränaren Sten Åstedt (som även tränar våra BYS-studenter). Det gör att samtalet om hästars bett och betslande blir extra lärorikt. Viktiga nycklar till god munhälsa är varierad betsling som är anpassad till munnens storlek och en bra ryttarhand. Att inte dag efter dag rida på samma bett, att inte alltid ha nosgrimma eller samma nosgrimma osv. Att tänka på att hästens tuggapparat är gjord för att tugga grovfoder och gräs.

Efter en första okulärbesiktning hemmavid blir det antingen grönt ljus eller så får vi ta en tur ner till Ylvas klinik utanför Ullared. Ylva gör inga ingrepp i fält. Det tar sina timmar dit men är värt det. Albin, Dagmars första avkomma, hade vargtänder och det vill man ju få ordning på innan inridningen ska påbörjas efter jul någon gång. Det blir en första utflykt för honom i transport 🙂 På bilden är det gamlingen på gården, Bógatyr frá Skálholt, 25 + (vi vet inte helt) som får sina tänder tillsedda. Carina som har hand om honom assisterar och kollar in noga.

bys-studiebesok-08-018

martin-2

 

 

 

 

 

 

 

 

Så fick 23 hästar, föl, unghästar och avelsston, sina hovar verkade idag. Det tar närmare 3 timmar men det är ingen stress. Flockarna tas in i stallet vintertid. Martin har en förmåga att krypa ihop under unghästarna, det drar inte i deras ben och de kan hålla balansen lätt. Han är lugn och det blir aldrig någon strid. Tack Martin för 11 års gott arbete här.

Read Full Post »

Older Posts »