Det är en klassisk fråga – kan islandshästar hoppa? Ja visst kan de – värsta problemet är ryttaren som river hindret med fötterna… Sedan är det klart att de kan hoppa lite olika bra utefter individuella förutsättningar. Här på gården får unghästarna träning genom att hoppa över stengärdsgårdar i alla fall 🙂 Ibland får Åsa ett ryck och drar fram massa attiraljer och så blir det löshoppning i padocken. Och alla blir glada – både hästar och folk. Även om vissa femgångare med inte den där klockrena koordinationen mellan benparen och lite styv länd kan ha det lite svårt i början. Men de lär sig! Ugla tycker det var sådär först men sedan så! Túmi hoppar galant medan Albin, isabellen, töltar fram en aning tvekande men lite senare så:
Rödblacka Tritla som har haft fång vägrar vara försiktig! Detta var kul tyckte hon och tog i så det knakade. På vägen fram till hindret bockade hon värre än någon unghäst jag såg på Friggs unghästmönstring helgen efter! Svarte Gammelmyran blev entusiastisk – han är en luttrad gentleman och det krävs en del! Foto: Åsa Rott