Nya djurskyddsregler för häst

I förra veckan blev jag uppringd av en journalist på Falköpings Tidning – de ville komma och intervjua mig angående de nya djurskyddsreglerna som gäller för häst fr o m 1 augusti och vilket eventuellt besvär det ställer till för mig. Inga fick jag svara – väldigt självklara och grundläggande regler som är grunden i min och så många andra hästmänniskors hästhållning. Så jag tackade nej till besök för här var det svårt att få till en tidningsanpassad ”konflikt” :-).

Jag har svårt att tänka mig vilka som kan ha svårt att leva upp till dessa regler. Det kan vara några stadsnära ridskolor/stallar utan tillgång till mark (väldigt få till antalet) och enstaka djurägare med åsikten att deras hästar skulle bli skadade av att umgås med andra hästar eller om de rör sig på större ytor än en box utomhus. 

Från och med den 1 augusti 2010 gäller följande nya regler för hästhållning:

• Stallinredning ska tåla hästsparkar och boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses.
• Hästar ska dagligen få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
• Hästar får inte stå uppstallade i spilta mer än 16 timmar per dygn.

De springande punkterna i ändringarna som jag ser det är:

Hästen ska ha sällskap
– Hästar är sociala djur som lever i flockar i vilt tillstånd. Isolering av tamhästar kan ge upphov till bland annat stereotypier, apati och andra tecken på ökad stress, säger Jordbruksverkets Sara Gabrielsson på enheten för häst, fjäderfä och vilt. Att inte tillgodose hästens behov av social kontakt anser Jordbruksverket inte är förenligt med god djurhållning.

Hästars behov av att röra sig fritt ska tillgodoses
Hästar är djur som naturligt ägnar en stor del av dygnet åt att röra sig. Vetenskapliga studier har visat att behovet av att röra sig fritt både är kopplat till beteende och till fysiska behov. Hästar som hålls inne får fysiska besvär. Det finns också ett samband mellan hagvistelse och bentäthet, där hästar som fått vistas i hage en stor del av dygnet fått högre bentäthet än hästar som bara stått i box och ridits, säger Sara Gabrielsson.

Läs mer om de nya reglerna på Jordbruksverkets hemsida.

Nyligen besvarade jag en enkät som Agneta Sandberg, en studerande vid SLU, skickade ut till hästuppfödare i Västra Götaland angående beteendestörningar hos häst. Här kan ni läsa examensarbetet. Det var intressant att läsa att islandshästuppfödarna är de som är mest likformiga i sitt sätt att föda upp hästar av alla uppfödargrupper som tillfrågats. Närmare 90 % av islandsfölen föds upp i lösdrift eller i gruppbox. Den genomsnittliga åldern för fölens avvänjning för alla rasgrupper var 7,6 månader. 87 % av alla hästar, oavsett ras, hade direkt social kontakt med andra hästar vilket gladde författaren. Hur många individer som hade beteendestörningar hade hon dock ej helt fått fram utan bara en uppskattning av hur många uppfödare som sett olika slags stereotypier. Hagvandring och läppklapper låg i topp med 9 % vardera medan så många som 40 % sett träätning. Men här resonerade många uppfödare att man var osäker på om träätningen verkligen var ett uttryck för stress och stereotypi, snarare ett uttryck för ett naturligt behov. Flera av trätuggarhästarna hade fri tillgång på grovfoder.  Att lägga ut sly och grenar, förutom tillräcklig mängd stråfoder, är ett sätt att låta hästarna få utlopp för sitt behov, anser författaren och flera av uppfödarna.

Read Full Post »

Nya Islandshästlandslaget

Nu har Svenska Islandshästförbundet presenterat Islandshästlandslaget för 2010-2011. Årets Nordiska Mästerskap i Ypäjä i Finland är den internationella höjdpunkten. Såhär ser laget ut med en kort presentation av seniorerna från landslagsledare Heimir Gunnarsson.

Seniorer:

Anna Skúlason med Flugar frá Holtsmúla – P1 och P2. Med stor erfarenhet och segervilja utan dess like är Anna och Flugar frá Holtsmúla ett oerhört lovande passekipage. De har i år nått tider som håller världsklass i speedpass.

Anne Fornstedt med Putti frá Tungu – T2 och V1. Ett sammansvetsad ekipage med lång meritlista och stor erfarenhet av grenen tölt T2. Anne och Putti frá Tungu är silvermedaljörer i T2 på årets SM.

Camilla Hed med Thor från Järsta – T2 och V1. Camilla är med sin häst Thor från Järsta ett mycket lovande tölt T2 ekipage som nu under sin första tävlingssäsong i grenen haft stora framgångar.

Gudmundur Einarsson med Sproti frá Sjávarborg – PP1, P1 och P2. Ett självklart val. Gummi och Sproti frá Sjávarborg är ett av de vassaste passekipagen i världen i dag. De är svenska mästare i stilpass, pass 250 m och speedpass.

Hanna Eriksson med Nökkvi frá Efri-Raudalaek – PP1, P2 och F1. Hanna har under några år legat i skuggan av den yttersta världseliten här i Sverige. Med en stabil ridning och uttrycksfull häst har hon enligt vår bedömning stora chanser på internationell nivå. Hanna och Nökkvi frá Efri-Raudalaek är silvermedaljörer i stilpass och rider även P2 och F1.

Helen Gustafsson med Borgfjörd vom Wiesengrund – F1, T2 och PP1. Ett stabilt och erfaret femgångsekipage som har legat på topp i Sverige de senaste tre åren. Helen och Borgfjörd vom Wiesengrund är väldigt starka i femgång men även i femgångskombination eftersom hon gör fina prestationer i tölt T2 samt PP1.

Jacqueline Wahlström med Hrekkur från Hålåsen – F1, T1 och PP1. Med en fantastisk femgångshäst har Nina stor potential i femgång och även femgångskombination. De har uppnått fina poäng under året i F1, tölt T1 och PP1.

Jenny Göransson med Snerrir frá Bae – V1 och T1. Jenny har tillsammans med sin Snerrir frá Bæ visat en stadigt uppåtgående kurva de senaste två åren och har nu blivit ett oerhört stabilt fyrgångsekipage. De presenterar stilren ridning och väl utförda uttagningar.

Johan Häggberg med Sigurrós från Lilla Årnebo – T1. En av Sveriges mest erfarna mästerskapsryttare, med en stor och tung meritlista. Johan och Sigurrós från Lilla Årnebo är silvermedaljörer i tölt T1 på SM 2010.

Johanna Elgholm med Oddur från Mörtö – T1. Johanna har specialiserat sin häst Oddur i grenen tölt T1. Har haft framgång under året i grenen och är i dag ett av Sveriges starkaste töltekipage.

Josefin Birkebro med Kjarni vom Wallberg – F1 och T1. Under sin första säsong som senior har Josefin haft enorma framgångar i femgång. Med Kjarni vom Wallberg är de i dag ett av de mest lovande femgångsekipagen i världen. Josefin är årets svenska mästare i femgång och var dessutom kvalad till A-final i tölt T1.

Jökull Guðmundsson med Feykir från Knutshyttan – T2, F1 och PP1. Denna stabila och målmedvetna ryttare har sakta men säkert klättrat upp på toppen i grenen tölt T2 vilket ledde till titeln svensk mästare 2010. Jökull och Feykir tävlar dessutom i F1 och PP1.

Linnea Vas med Kasper frá Tókastödum – F1, PP1 och T2. Linnea är med sin Kasper frá Tókastödum ett erfaret och stabilt ekipage som visar upp fantastisk ridning och väldigt stilrena femgångsuttagningar med explosiv och väl utförd pass. Linnea är silvermedaljör på SM i femgångskombination med F1, PP1 och T2

Nina Keskitalo med Ardur frá Lundum – V1 och T1. Har under sin första tävlingssäsong med Ardur frá Lundum visat att de är ett fyrgångsekipage i världsklass. Nina är i år svensk mästare i fyrgång och var dessutom kvalad till A-final i tölt T1.

 

Reserv:

Linda Tommelstad med Flotti fra Dadil – P1 och P2. Linda och Flotti fra Dadil har under många år varit på toppen i passgrenarna i Sverige. De har i år fått tider i speedpass som håller världsklass och tävlar även i pass 250 m med bra resultat.

 

Ungdomar:

Albin af Klintberg med Nitróglusserin från Hella – P1 och P2

Evelina Berg Brink med Segull frá Akrakoti – T1 och V1

Felicia Lindblom med Safír vom Lindenhof – T1 och V1

Helena K Adalsteinsdóttir med Seth från Nöddegården – T1 och V1

Julia Lindmark med Svipur frá Mosfellsbae – T1 och V1

Linda Antonsson med Ísak från Dirhuvud – T2

Lovisa Enblom med Töfrar från Bolandet – P1 och P2

Sandra Jónsson med Ari från Stora Öllstorp – F1, T2 och PP1

 

Reserver:

Ewelina Davidsson med Svadilfari från Knutshyttan – T1 och V1

Alexandra Alerius med Thokki frá Enni – T1 och V1

 

Grenförkortning:

T1-tölt T1, T2-tölt T2, V1-fyrgång, F1-femgång, PP1-stilpass, P1-pass 250 m, P2-speedpass.

Foto: Gummi Einarsson och Sproti (Åse Ericson)

Read Full Post »

Einar är en ridhäst nu!

Nu har Einar åkt hem för gott. Ja, kanske kommer han på besök med Bodil och Petri i framtiden, det hoppas jag, men den grundläggande inridningen är klar. Einar kom hit som fölunge och har gått i hingstflocken för att sedan delta i Åsa Rotts unghästprov här på gården som 4-åring. Efter lite extra träning och sommarbete har nu Bodil varit här och provridit och tagit med Einar hem. Dock är antalet hästar lite väl många hemma så Einar är (antagligen) till salu. Såhär fint såg det ut när Åsa till vänster på Urd och Bodil till höger på Einar var ute i unghästskogen och red igår. Lycka till med Einar önskar Åse och Åsa!

Einars favoritgångart är galopp.

Read Full Post »

Tromb var det här

Starka krafter har laddats upp under långa heta sommardagar. Igår bröt det stora väntade åskvädret ut och med det gick en tromb genom gården. Det är inte första gången det går lokala oväder här i dalgången runt Slafsan. Rössbergas enorma ekar låg med rötterna i luften för några år sedan. En dramatisk hagelstorm drabbade Valtorp och våra fastigheter i Ullstorp samma sommar jag köpte gården. Hagel av golfbollstorlek slog sönder tak, utemöbler, fönster, bilar. Vasstaket klarade sig bäst den gången, hagelbollarna bara studsade. Gudrun och Per har förstås också modellerat om lite bland träden under åren som gått. Det är inte bara EU som råder över antal träd i hagarna 🙂

Mer än 10 stora tallar och björkar har knäckts rakt av eller gått av i roten i ett stråk ner från stallet mot Slafsan. De fantastiska stora ekarna klarade sig tack och lov. Bara några stora grenar som föll ner på staketet som också klarade sig, om än ligger nedtryckt av träd på sina ställen. Alla ytterstaket står uppe, Insultimber är bra!  Hjälp får jag av min granne Lennart som hanterar motorsåg. Ett ”hörnträd” gick också till de sälla jaktmarkerna så vi får slå ner ny stolpe och spänna upp tråden igen.  Allt hände när Åsa och jag var på SM och tittade på finalerna så det var Åsas mamma Maria som fick nöjet at känna på naturens power. Stona hade inte en skråma, antagligen stod de i ligghallen och kollade in skådespelet!

Foto: Åsa & Maria Rott samt jag själv

Read Full Post »

Irland – vänligt och grönt

Nyligen var Erik och jag en vecka på Irland. Tillbaka till rötterna – min mormor Ellen Rose Maguire föddes 1910 i Drumderg i Leitrim county. Flera av min mammas kusiner, dvs barn till Elsies syskon, lever än.  Det var en fantastiskt fin resa – inte minst på grund av det goda vädret – endast 5 korta skurar på 7 dagar! Men det finns så mycket mer att utforska så det lär inte bli sista gången vi styr kosan mot Irland. Om mina irländska rötter ska jag skriva i ett annat blogginlägg.

Vi landade i Dublin och tog snabbussen direkt till västra Irland och sköna staden Galway. Den är som gjord för att promenera i, sitta vid havet och ha picknick, klura på det gealiska språket, ta en kaffe med chokladkaka, äta  mat på Ard Bia och bli glad av ägarinnans energi och chosefria sätt. Köpa smakrik irländsk ost och andra delikatesser på Sheridans cheesemongers eller gå loss på stadens REA, jag kom hem med betydligt tyngre ryggsäck. 

Vi bodde på ett kanonbra B&B, Kilcullen House hette det och drevs av Russell och Emer. Paret är själva resenärer som efter att de bildat familj driver B&B större delen av året, ett par månader när det är lågsäsong sticker de ut och reser själva. Russell är utbildad konstnär som inbegriper musikinstallationer vilket gjorde att Erik och han hade mycket att tala om. Yrket gav också avtryck på väggarna – vi kände inget behov av att leta reda på något konstmuseum 🙂

Det kostade 280-350 kr per person och natt på våra B&B och då hade vi kanonrum, eget WC med dusch, TV – hotellstandard helt enkelt. På morgonen kunde man välja mellan irländsk frukost med ägg, blodpudding, korv, rostbröd mm eller kontinental med hemgjord müsli, hembakat grovt bröd, goda ostar från Sheridans, färsk frukt. Och som pricken över i – på alla ställena vi varit på blev vi bjudna på kaffe/te och nybakade kakor eller pajer. Tala om god gästfrihet – rekommenderas varmt. Det finns också ett boendekoncept som heter Hidden Ireland men vi kom aldrig att använda det.

Vad vore Irland utan öl och musik. Det är den givna kombinationen på The Crane Bar där vi mötte sköna människor från hela Europa som snackade runt och lyssnade på musik.

Släkten kallade – min syssling Gregory Smyth från Balllinamore hörde av sig med hälsningar från släktingar i Moycullen, på vägen mot Clifden i Connemara. De bjöd in oss på middag och vi hoppades att vi skulle överleva vänstertrafiken ända till kvällen för nu hade vi hyrt en bil för att ta oss runt. Elddopet inleddes redan utanför Galway flygplats med åtta rondeller på väg mot kustvägen. Vi klarade det galant, jag körde, Erik höll ordning på geografin.

Innan middagen hann vi bedåras av Connemaras fantastiska kustlandskap och hittade ännu ett unikt B&B där vi bokade in oss en natt. Utsikten mot havsbukten, som vi delade med en flock kossor, var i särklass. Rossroe Lodge hette detta ställe och drevs av ett irländskt-franskt par som jobbat inom turism fast i Frankrike innan. Eftersom detta ställe låg lite off kunde man beställa franskinspirerad middag. På morgonen gick man rakt ut mot vattnet och följde den slingrande vägen och hälsade på hästar, åsnor, kor, hundar, får och en gubbe som lade om taket på ett gammalt stenhus 🙂  Gissa om jag trivdes! Bilderna nedan är tagna mellan Galway och Clifden.

.

Read Full Post »

För allra första gången

Normalt sett är det inte såhär knöfullt i rundvolten när det jobbas med unghästar på gården :-). Men dagen D var inne för att Álma skulle sittas på för första gången. Det fanns en stark önskan från ägarna, familjen Rehns äldsta dotter Tilde, att få vara den första att sitta på hennes rygg. Och det är ju något alldeles särskilt när man tänker på det.

Eftersom Álma är en synnerligen cool unghäst bedömde vi att det skulle funka utan problem. Annars är ju principen i allt unghästarbete att man chansar inte med att något kan gå fel vid första inlärningen. Är unghästen känslig och ryttaren inte har kunskapen hur man går upp på en häst som inte är van än, så ska inte människans okunskap ställa till det. Men det var ingen risk nu. Det är oerhört sällan det händer något men det finns alltid ett om som man måste bedöma som tränare.

Åsa är den som har huvudansvaret för arbetet med Álma och hon visade först unghästens allra första ABC (signalinlärning) innan det var dags för uppsittning. Och det gick utan några som helst problem. Tilde satt upp smidigt och ”åkte” ett varv med ledare. Alma vippade lite på sina ovanligt stora öron och var helt med på noterna! Så nu är Álma insutten och arbetet går vidare.

Read Full Post »