I förra veckan blev jag uppringd av en journalist på Falköpings Tidning – de ville komma och intervjua mig angående de nya djurskyddsreglerna som gäller för häst fr o m 1 augusti och vilket eventuellt besvär det ställer till för mig. Inga fick jag svara – väldigt självklara och grundläggande regler som är grunden i min och så många andra hästmänniskors hästhållning. Så jag tackade nej till besök för här var det svårt att få till en tidningsanpassad ”konflikt” :-).
Jag har svårt att tänka mig vilka som kan ha svårt att leva upp till dessa regler. Det kan vara några stadsnära ridskolor/stallar utan tillgång till mark (väldigt få till antalet) och enstaka djurägare med åsikten att deras hästar skulle bli skadade av att umgås med andra hästar eller om de rör sig på större ytor än en box utomhus.
Från och med den 1 augusti 2010 gäller följande nya regler för hästhållning:
- Stallinredning ska tåla hästsparkar och boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses.
- Hästar ska dagligen få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.
- Hästar får inte stå uppstallade i spilta mer än 16 timmar per dygn.
De springande punkterna i ändringarna som jag ser det är:
Hästen ska ha sällskap
– Hästar är sociala djur som lever i flockar i vilt tillstånd. Isolering av tamhästar kan ge upphov till bland annat stereotypier, apati och andra tecken på ökad stress, säger Jordbruksverkets Sara Gabrielsson på enheten för häst, fjäderfä och vilt. Att inte tillgodose hästens behov av social kontakt anser Jordbruksverket inte är förenligt med god djurhållning.
Hästars behov av att röra sig fritt ska tillgodoses
Hästar är djur som naturligt ägnar en stor del av dygnet åt att röra sig. Vetenskapliga studier har visat att behovet av att röra sig fritt både är kopplat till beteende och till fysiska behov. Hästar som hålls inne får fysiska besvär. Det finns också ett samband mellan hagvistelse och bentäthet, där hästar som fått vistas i hage en stor del av dygnet fått högre bentäthet än hästar som bara stått i box och ridits, säger Sara Gabrielsson.
Läs mer om de nya reglerna på Jordbruksverkets hemsida.
Nyligen besvarade jag en enkät som Agneta Sandberg, en studerande vid SLU, skickade ut till hästuppfödare i Västra Götaland angående beteendestörningar hos häst. Här kan ni läsa examensarbetet. Det var intressant att läsa att islandshästuppfödarna är de som är mest likformiga i sitt sätt att föda upp hästar av alla uppfödargrupper som tillfrågats. Närmare 90 % av islandsfölen föds upp i lösdrift eller i gruppbox. Den genomsnittliga åldern för fölens avvänjning för alla rasgrupper var 7,6 månader. 87 % av alla hästar, oavsett ras, hade direkt social kontakt med andra hästar vilket gladde författaren. Hur många individer som hade beteendestörningar hade hon dock ej helt fått fram utan bara en uppskattning av hur många uppfödare som sett olika slags stereotypier. Hagvandring och läppklapper låg i topp med 9 % vardera medan så många som 40 % sett träätning. Men här resonerade många uppfödare att man var osäker på om träätningen verkligen var ett uttryck för stress och stereotypi, snarare ett uttryck för ett naturligt behov. Flera av trätuggarhästarna hade fri tillgång på grovfoder. Att lägga ut sly och grenar, förutom tillräcklig mängd stråfoder, är ett sätt att låta hästarna få utlopp för sitt behov, anser författaren och flera av uppfödarna.