Hästföretagarkurs på BYS

Kärleken till hästen.

Det är en gränsöverskridande faktor för Företagande med häst på BYS. Hit söker man sig om man vill bli hästföretagare. Våra studenter kommer från hela landet och har olika greninriktningar med häst. Och det är bra! Var möts hästfolk annars? Så mycket vi kan lära av varandra. Även om det skär sig ibland 🙂

Vi har just slutfört en 5 veckors kurs i entreprenörskap som går hand i hand med 5 p företagsekonomi. En tripp till Vaggeryd och deras hästföretagardag blev det, både ris och ros men roligt att resa iväg tillsammans – att lära känna varandra lite mer. Här fikar landsbygdare och hälsafriskvårdare – Pernilla, Josefin, Daniella och Petra.

I kursen ingick föreläsare som:

Ekonomkonsult Lars-Gösta ”Nåcke” Nauclér (författare till boken Hästföretagaren) och mannen som turkosifierade hela klassen – Jan Gunnarsson (Det goda värdskapet):

Charlotta Fritsch fick fart på tankarna om den egna personen och det egna varumärket. På bild fastnade hon dock inte… Carina Alfvén redde ut begreppen om konsumentköplag och viktiga avtal att tänka på som företagare.  Där tog jag bild. Med hennes egen kamera… Tur att Katarina Dahlman tog bilder – från ett av hovslagarnas studiebesök till exempel. Unghästverkning i det fria är en verklighet av många för hovslagare. Hur går man tillväga på ett lugnt och säkert sätt? Martin Aksell visar. Kursen bjöd också på massa informatörer från olika håll: skatteverket, LRF konsult (hästbeskattning), försäkringar, kooperativt företagande, Länsstyrelsen och stödformer, Leader mm.

Mitt i kursen kom julen och vi avslutade med att låta Anja Praesto, prisbelönt marknadsförare bakom bl a Arnsatsningen på Västergötlands Museum, berätta om hur man som egen företagare kan dra nytta av att ”finnas på kartan”. Vi glöggade och fick en guidning i Varnhems kyrka och tjingsade på Birger Jarl.

En liten stund julefrid

Erica, Erika och Viveka tar ett snack om livets väsentliga.

Alla välkomna på julavslutning – stora som små, Sara och Sandra flörtar med Elviras lilla.

Read Full Post »

Rimhästar

Magisk hingsthage

Vackert vårdträd vid stallet

Mýsla – get eller häst? 🙂

Islandspudel? Sviter efter att Ugla ultraljudats för sitt onda knä.

Flinkur och Pegasus är gräsberoende

Ugla & Eloi – frostpyntade

The eye of a snowtiger – Urd

Read Full Post »

Fodret nyttjas lika oavsett hästras

Agronomen Sveinn Ragnarsson från Hólars hästuniversitet på Island har nyligen disputerat på SLU i Uppsala om hur hästar smälter fodret. I forskningen gjordes en jämförande studie mellan varmblodig travhäst och islandshäst.

Det har funnits en utbredd uppfattning att islandshästen har en bättre fodersmältningsförmåga än andra raser (själv har jag tänkt att det borde gälla alla slags naturraser som levt i generationer på naturbete och ”överlevt” på sitt hull om vintrarna) och därför kan klara sig på mindre mängd foder och foder med låg näringsmässig kvalitet. Anledningen till det skulle vara att islandshästens mag-tarmkanal är större men Ragnarsssons forskning visade att så inte är fallet.

I genomsnitt var det liten skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodret. Travhästarna visade en något högre smältbarhetsförmåga, särskilt på det tidigast skördade fodret. Orsaken till detta är oklar enligt pressutskicket från SLU.

Även om islandshästarna inte kunde smälta fodret bättre visade resultat från avhandlingen att de ändå kan räknas som ”lättfödda”, det vill säga de behöver lite mindre energi för sitt ”uppehållsbehov” än andra hästar. Det blev extra tydligt i studien då islandshästarna ökade i vikt och travhästarna gick ner i vikt. Det är ju intressant att det är så. Kan det bero på temperamentet funderar jag då?

Här kan du läsa hela Sveinns avhandling och här en kortare sammanfattning av SLU presstjänst.

Hursomhelst så ska islandshästar, precis som alla andra hästar, få i sig minst motsvarande hela sitt underhållsbehov och gärna mer av sitt ev tilläggsbehov med hjälp av grovfoder. För våra hästar blir mängderna fibrer inte så enormt stora att hästarna inte skulle klara av att äta upp grovfodermängden. Och utfodra friskt och näringsmässigt bra hö är mitt råd. Jag tror inte på att ge ”dåligt” foder med låga värden för att hästarna ska få tugga mer och få i sig mer fibrer. man får aldrig tumma på den hygieniska kvaliteten. Ge dem lämpligt hö för sitt arbete/näringsbehov och lite extra halm, kvistar och busk att tugga på istället. Hästarna här på gården har två olika hösilage, ett för ridhästar (7 g smb råprotein per MJ energi) och ett för avelshästar (nära 10 g smb rp/MJ energi). Det funkar toppen och mina hästar (ridhästar som har lätt arbete samt unghästar och digivande ston) har inte behov av extra kraftfoder mer än tillägg av salt och mineraler förstås.

Grönt avelshästhösilage till vänster och ridhästhösilage till höger.

Read Full Post »