Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘avmaska häst’

Så är den då äntligen här på allvar, våren! Värmeböljan i mars var bara på låssas men nu äntligen efter en lång period av kyla så skiner solen, det strätter från himmelen varvid gräset växer! Alltid lika efterlängtat varje år. På en hästgård innebär våren sjudande aktivitet i förberedelse för betessläppet. Staket ses över, sommarvattenkaren ska ut, utmockning på foderplattorna i lösdrifterna, föl skiljs av, nya hästar flyttar in i grupperna och andra flyttar hem för vuxenlivet eller stannar kvar inför sommarens unghästkollo, träckprovtagning och eventuellt avmaskning, verkning och vaccination.

Såhär ser livet ut för hästarna på Ullstorp: sova, äta, leka, sätta småglin på plats, hålla ihop, vara sociala. Livet i ett nötskal för en fyrbent!

Read Full Post »

I dagarna kom delsvaret från AnalyCen (eller Eurofins som de heter nu) på träckproven på hingstar och ston i de båda avelsflockarna taget i september. I hingstflocken var det liten förekomst (300 EPG=eggs per gram) av stora och/eller lilla blodmasken och i stoflocken något högre, måttlig förekomst 650 EPG. Det var ingen förekomst av spolmaskägg. Vidare odling görs för att utesluta att det inte finns stor blodmask, det får man vänta lite till på. (nota bene – ingen förekomst sdae svaret en vecka senare). Hingstarna går på lite större ytor än stona och det är kanske det som gör att de bär med sig färre maskägg? I våras innan betessläpp (och byte från vinterhage till sommarhage) hade unghingstarna 150 EPG medan avelsstona hade riklig förekomst 1200 EPG. Den hagen som stona gick i har fått vila sedan dess eftersom det är på betet som maskägg sprids. Blir intressant att se om det ser annorlunda ut nästa vår. 

Men vad innebär siffrorna då? I alla fall är det inte helt så enkelt att man bara tittar på siffran och vet rakt av om man ska maska eller inte. Många hästar är helt friska trots att de kan ha både måttlig och riklig förekomst men de bär med sig maskägg som smittar betet och det är förstås inte bra. Det är många faktorer som påverkar bedömningen av ett träckprov såsom hästens ålder, vilken maskart, tid på året, senaste avmaskning, typ av gård/belastning. Unghästar är känsligare för parasiter än vuxna som levt sig till en resistens. De unga kräver extra noggrannhet, parasiter kan orsaka inre skador. Just att det är många olika faktorer som påverkar varje enskild hästgård, är antagligen skälet till varför inte företagen som gör träckprovsanalys, ger råd om avmaskning eller ej ihop med resultatet. Ibland önskar man sig det! Men man kan ringa dem – det gör jag om jag känner mig tveksam. Eller tala med den veterinär som har god kunskap om skötselrutinerna på din gård.

Enligt den utmärkta nystartade tidskriften EquiLibris som hade tema Avmaskning i sitt första nummer och skriften Hästens parasiter som Jordbruksverket gav ut 2007 så är 200 EPG ett nedre riktvärde för att avmaskning bör ske. I bakhuvudet ska man ha att skälet till att man i allt högre grad förordar andra åtgärder än avmaskning för att bekämpa parasiter och att man ska kontrollera huruvida hästar behöver avmaskas, är att vi riskerar att stå utan läkemedel mot parasiter för att maskarna börjat utveckla resistens. Och det är inte roligt. Så säkerhetsavmaska inte utan avmaska när det behövs och fundera på om det finns andra åtgärder du kan vidta på gården med mockning, betesputs, sambete, utökade arealer etc.

PS – för alla med större besättningar (minst 8 hästar) har SVA ett särskilt erbjudande om kontinuerlig övervakning av parasitläget tillsammans med gårdsanpassad rådgivning. Det ska jag nog nappa på. Läs mer om avmaskning och sommarens bajsjakt i ett annat inlägg.

Read Full Post »