Att bojkotta något är stort och starkt. Det betyder att man är mycket upprörd. Det i sig kan ju vara bra. Nu är det Tidningen Ridsport som uppmanas på ett par bloggar att bojkottas av islandshästläsare. Anledningen är att Ridsport inte längre per automatik har artiklar som handlar om islandshäst i varje nummer. I år har till exempel ”bara” fyra av sex nummer haft islandshästartiklar. Men det är ju så otroligt många andra bra artiklar, om hästfakta såsom sjukdomar, beteende, foder, träning, bra personreportage, uppdaterade samhällsfrågor som rör häst. Ska man verkligen avstå från att få väl källgranskad fakta sig till livs för att det inte i varje nummer finns en sida om islandshästar? För på faktasidan tycker jag Ridsport har en särställning bland hästtidningar (utom Equilibris då men det är en annan slags tidning).
Ridsport har efter en marknadsundersökning och diskussioner på redaktionen valt att flytta ”regelbunden” islandshästverksamhet såsom tävling, avelsvärdering till nätet och använder tidningen till artiklar och större mästerskap. Mitt förslag istället för bojkott är att ni som vill ha mer islandshäst i Ridsport: hör av er med konkreta förslag, vilka personer ni vill ska intervjuas, vilka fakta ni vill läsa om. För Ridsport vill göra en bra hästtidning – det vet jag. Iofs kan ju ekonomiska sanktioner fungera också men frågan är hur mycket det märks och hur konstruktivt det är? Och visst är jag partisk, jag har varit ”redaktör” för islandshästmaterial i Ridsport under 10 års tid. Jag skriver fortfarande men numera när jag hinner.
Det finns för övrigt gott om hästtidningar på marknaden idag, jag spaltar några jag vet – finns det ännu fler? En annan tidning som liksom Ridsport skriver mycket om islandshästar är Stallmagasinet.
Tidningen Ridsport, Equilibris, Hippson, Hästen, Hästmagazinet, Stallmagasinet, Häst & Ryttare, Equipage, Hästfocus, Lucky Rider, Min Häst, Penny, Wendy, Travronden, Galoppmagasinet samt alla olika hästrastidningar däribland utmärkta Islandshästen.
