Igår kväll var det bajsjakt på schemat. Ett av mina mer udda inslag i jobbagendan. Jag stod på vakt i unghästhagarna och väntade på naturens gång.
Kunskap är föränderlig. Nu får man tänka lite extra vad det gäller avmaskning av hästar för att inte riskera att inälvsmaskarna blir resistenta mot de avmaskningspreparat vi har att tillgå. Jag har alltid följt SLU-normen och bytt preperatgrupp vartannat år, (förutom ivermektin under senhöst/styngflugan), sedan följt preparatintervallen under sommaren förutom på äldre ridhästar som bara maskats vid betessläpp. Träckprov har jag låtit göra ibland förr, till exempel på en enstaka individ som sett ut att vara infekterad. Men sedan i höstas tar jag träckprov innan beslutet om avmaskning på unghästar och ridhästar. Jag har ju hästar i flock i lösdrift så här blir det grupprov, att prova en och en skulle bli orimligt kostsamt. Men det finns undantag. Nu i vår hade en noggrann fölägare tagit träckprov på sitt föl innan han skulle åka hit. Den hade alltför höga värden EPG av liten blodmask (Eggs Per Gram) och avmaskades några dagar innan insläpp. Det visade sig att han också var lite infekterad av stor blodmask (det tar ytterligare 10 dagar av extra odling). Nu tar jag nytt träckprov på unghästflockarna och tar samtidigt ett separat prov på just honom.
Hästarna undrar väl. Jag står där beredd med plastpåsen i handen. Väntar, väntar och så plötsligt, en häst lyfter på svansen och jag far fram och stoppar i påse. Lyckan är stor när det är de yngsta hästarna som bajsar. Ju yngre hästarna är, desto känsligare för parasiter. Fast man ska vara medveten om att hästar (eller snarare beten) aldrig är helt parasitfria. Men härja fritt och hämma hästarnas utveckling till friska hästar ska de inte få. Proven tar jag med mig till Skara och lämnar in på AnalyCen. Det kostar 270 kr + moms per prov. Det ger extra kunskap om ens marker och hästhållning även om inte ett träckprov säger allt.
Utöver träckprov är det så mycket mer man kan göra för att minska parasittrycket. Det viktigaste jag gör är att byta marker för unghästarna, mellan sommar- och vinterhagar, att inte ha för många hästar i förhållande till hagarnas storlek samt att jobba på att ha en så ren utfodringsmiljö som möjligt. Vi mockar med traktor runt foderplatser och nyss har jag köpt fler foderringar för att se till att hålla hästarnas rumpor ur maten 
Sambete eller växelbete har jag dock inte. Om man nu inte räknar in att grannens får brukar tycka hästarnas gräs är gott på hösten och komma över och hälsa på!
Ett tips på en ny bra tidning om veterinärmedicin är EquiLibris. Den är inte bara riktad till veterinärer utan till kunskapstörstiga hästägare och till oss som jobbar i hästnäringen. Deras första nummer har tema avmaskning. Den ges ut med fyra nummer och kostar 200 kr per år. Även hos Jordbruksverket kan man beställa en skrift som heter Hästens parasiter. Det är fyrtio sidor bra fakta för en liten summa pengar, 50 pix. Den finns under Trycksaker/Jordbruksinformation/2007. På samma hemsida finns även andra bra och billiga skrifter om djurskydd, brandskydd, stängselbyggnation mm.
